Busskoma
Ett fenomen som jag tror att många (kanske tillochmed alla) busspendlare har upplevt.
Då man sitter med tom blick och ser på omgivningen, samtidigt som man egentligen inte ser ett dugg. Då omgivningen bara rullar förbi som i ett töcken och då man är helt utstängd från verkligheten. Då man befinner sig i någon ljudisolerad zon. Där man i ett ögonblick är framme vid destinationen, en aning drömmandes.
